Hem > Forum > Psykiska diagnoser & tillstånd > Bipolär sjukdom, efter manisk episod

Bipolär sjukdom, efter manisk episod

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Hej, jag hoppas någon ser det här inlägget och kan hjälpa mig/oss. Min man är på väg ur sin första maniska episod, det blev kaos och LPT. Jag försöker stötta honom så mycket jag kna utan att själv gå under. Det finns en fråga som jag vill ställa till andra med bipolär sjukdom – hur mår ni efter en mani? Alltså som i hur fungerar vardagen, är hjärnan med eller är det vanligt att man blir utmattad/får utmattningssyndrom? Är det vanligt att man går in i depression direkt fast man tar litium? Jag försöker vara ett bra stöd, just nu har min man svårt att sätta ord på vad han behöver för han är i konstant behov av vila eller otrolig rastlöshet och kan inte fokusera mer än korta stunder. Han har adhd också men den här rastlösheten är på en annan nivå. Hur har ni andra mått efter en mani? Vad kan han behöva för stöd?

    Hej! Saknar erfarenhet av mani och bipolär sjukdom men nyligen så såg jag två intressanta dokumentärer om lyckad behandling av dessa diagnoser. En heter Healing Homes, länk: https://youtu.be/JV4NTEp8S2Q och den andra Open Dialouge, länk: https://youtu.be/HDVhZHJagfQ

    De har valbara svenska undertexter.

    Hej. Jag fruktar mina manier, den sanslösa stressen inombords. Gråten som ligger nära, hela tiden. Tidigare i livet var manierna en slags tillgång, jag orkade allt och lite till.

    Sedan brakade jag ihop och föll, djupt. Depressionen äter upp all energi.

    Växlar snabbt ibland /till mani. Långsamt ibland/till depression. Och det jag tänker kring dina tankar är, att efter ett skov behöver jag våga sakta ner, så att någon slags läkning, balans kan uppstå. Och upplever att när jag nått en bit på vägen fungerar hjärnan helt ok igen. Detta är en mycket krävande sjukdom, för mig och de runtomkring mig. Så , du behöver också vila, göra saker för dig. Hoppas mina ord ger dig något! Kram 🌿🌿

     

     

     

     

    Jag har bipolär sjukdom typ 2 så har bara erfarenhet av hypomani. Jag tror inte att det finns en gyllene regel hur det brukar vara för andra men för mig känns det ofta ganska tomt när kreativiteten och energin sjunker. Jag lever ensam men om jag haft en partner skulle jag önska lugn och bekräftelse på att jag är bra som jag är och att min partner finns om jag vill prata eller inte prata alls. För mig brukar det vara ganska långa normala perioder emellan men det är ju så olika. Vad fint att du orkar och vill hjälpa ❤️‍🩹

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.